Ja, men härskarteknika mig då!

Jag minns när jag blev befordrad till min första chefstjänst. Inte nog med att jag var den yngsta hittills att få en chefstjänst på företaget, jag var också kvinna. En dag när jag passerade en av mina manliga kollegor ropade han in mig på sitt rum. Grattis till tjänsten. Tack. Du vet väl vad man kallar kvinnor som gör karriär? Nej, vaddå? Klättermöss. Visst sades skämtet i vänskaplig ton men jag har aldrig slutat fundera över den grova undertonen i budskapet och hur det påverkade mig och min syn på mig själv. I detta uppvaknande (ja, det kändes faktiskt så) blev det tydligt för mig att status är någonting som uppstår i interaktion med andra människor och att makten att höja eller sänka någon därför till stor del ligger i deras händer. Jag själv hade nämligen aldrig tidigare ställt mina egna prestationer i relation till det faktum att jag är kvinna. På så sätt är det alltid kännbart att utsättas för härskartekniker, oavsett om man är medveten om det eller inte. En riktlinje är att lämnar du ett möte eller ett samtal med en irrationell känsla av skuld, skam, frustration eller oro, då har du sannolikt utsatts för en härskarteknik. Utmaningen ligger i att angreppet oftast sker dolt och passivt aggressivt vilket ger dig en känsla snarare än någonting konkret att gå tillbaka till. Skulle du ta upp saken med vederbörande är sannolikheten hög att du möts av argument som att du är just irrationell, det där måste ligga hos dig själv är en vanlig kommentar. Då är det lätt att börja försvara sig själv vilket är precis vad härskaren vill, ditt beteende börjar faktiskt bli irrationellt. Det andra alternativet är att du gör precis som härskaren vill för att du har en känsla av att du borde. Så vilka alternativ har du istället?

 

Det finns många duktiga retoriker som förklarar härskartekniker och ger förslag på hur de kan bemötas. För många är det därför ett bra alternativ att läsa på lite kring begreppen och på så sätt känna sig rustade. Självhjälpslitteratur lägger dock stor vikt vid din egen förmåga att analysera och agera med syfte att ändra utgången i en situation. Tillslut blir det ganska jobbigt, det finns ju en gräns för hur mycket aktiv förändring jag klarar av, som en klient en gång sa.  Efter många år bland kostymer i inglasade konferensrum är också min egen upplevelse att resultaten kan variera. Du är nämligen återigen beroende av den andra partens mottaglighet för dina försök till förändring och vi vet ju redan att det är betydligt svårare att förändra andra än sig själv. Det tog mig själv många år att inse att det absolut säkraste sättet just därför är att bara strunta i det, att vägra vara ett offer. Visst är det lättare sagt än gjort, ändå är det ditt enda verkliga skydd. Härskartekniken är per definition en handling som utövas för att förminska dig och accepterar du offerrollen har du spelat härskaren rakt i händerna. Det jag säger är alltså att du, istället för att vara en bricka i spelet, helt enkelt kan välja att kliva ur. För att detta ska låta logiskt vill jag påminna om varför härskartekniker fungerar till att börja med. Människan som social skapelse drivs av att vara delaktig, accepterad och respekterad. Härskarteknikerna hotar dessa grundläggande behov. Genom att tex. möta ditt förslag med tystnad fråntas du rätten att vara respekterad och inkluderad. Du fråntas också din spegel, dvs. reaktionen som visar att du både finns och spelar roll. Att det i sin tur skapar en känsla av skuld, skam eller oro hos dig beror på att det även ligger i människans natur att vända nederlag inåt, mot sig själv. Om någon agerar på ett sätt du inte förstår är det lättare för dig att tro att du har gjort för fel snarare än att rycka på axlarna och konstatera att det är den andra personen som har problemet. När du börjar inse det har du kommit långt. Sikta mot den dagen då du uppriktigt kan se att personen som inte bemöter din kommentar förmodligen helt enkelt inte kan hitta något motargument. Bestäm dig helt enkelt för att du är bra och att du är relevant i sammanhanget, annars hade du inte varit där.

 

Men om jag ändå vill försöka förändra ett klimat? Då har du en stor fördel, nämligen människans inbyggda ovilja att vara en dålig människa. Strävan efter att upprätthålla idealbilden vi har av oss själva gör att vi kommer försöka välja det bästa alternativet när bra och dåligt ställs mot varandra på ett tydligt sätt. Väldigt få vill vara härskare egentligen när de ställs inför en konkret fråga vilket också är anledningen till att knappt någon vill kännas vid att de själva agerar härskare då och då. Härskare är nämligen inte någonting man som regel är utan en roll eller ett beteende man använder sig av för att manipulera en situation till sin fördel. Det betyder att även du och jag varit härskare många gånger men utan att veta om det.  Nedan följer tre konkreta saker att tänka på om du vill prata om härskarbeteende.

 

1, Prata om beteende och inte personer. Att hävda att någon är en härskare leder ingenstans. Det är bara att gå till sig själv, vad händer med lusten att skapa förändring när man fått skulden för allt som har gått fel? Ingen tycker om att känna sig missförstådd.

2, Använd objektiva metoder, tex. SBI som är en vanlig metod för att ge feed back. SBI står för Situation, Behaviour och Impact. Tex: Under mötet idag avbröt du mig varje gång jag försökte ge min syn i frågan. Jag har noterat att du ofta gör så när jag pratar. När du avbryter mig känner jag mig överkörd och det får mig att tro att du inte respekterar mig. Jag undrar om du skulle vilja tänka på detta framöver då jag annars är rädd att det kan komma att påverka vårt samarbete i projektet.  Fördelen med SBI är att den förutsätter att det finns en konkret händelse att referera till vilket gör det lättare att hålla sig till sakfrågan.

3, Underskatta inte vikten av att ha en god tajming. Var strategisk och välj ett tillfälle då du känner dig mentalt stark. Risken är annars att du kommer backa ur eller att du kommer låta känslorna ta över. Att visa känslor är ingen svaghet i sig men sannolikheten är stor att sakfrågan drunknar och att mottagaren får svårt att urskilja ditt verkliga budskap. Många upplever även hög stress i sitt arbete och forskning visar att man har svårt att ta till sig information, särskilt negativ, när man är stress-blockerad. Det allra bästa är därför om man har möjlighet att avsätta tid för samtalet. Varför inte ge en liten heads-up? Jag skulle vilja prata om vårt samarbete i det här projektet, du kan väl förslå en tid när det passer dig?

 

För egen del minns jag tydligt när jag valde min väg. Det var ungefär samma mekanism som när jag för många år sedan lämnade ett väldigt dåligt förhållande. Jag studerade min kollega och visste exakt vad hon gjorde. Hon använde härskarteknik för att få mig att känna mig så pass liten att jag skulle springa hennes ärende. Vad jag valde? Jag valde att inte göra någonting alls. Vilken befrielse.

 

One Response to Ja, men härskarteknika mig då!

  1. Therese Milde 1 april, 2017 at 18:20 #

    Gud vilken bra och konkret artikel. Ingen kan säga att man inte känner igen sig! Kommer tyvärr alltid att vara en aktuell fråga när man arbetar tillsammans.
    Vad jag också gillade var att artikel fick mig att fråga mig själv om jag är en härskarteknik-utövare. Efter egen analys kom jag som tur var fram till att jag inte är det… Phu! Men där måste man börja.
    Tack för intressant läsning!